Kryptovalutor har på kort tid gått från något mystiskt till ett av de hetaste samtalsämnena inom ekonomi och investeringar. Men vad är egentligen en kryptovaluta, och hur fungerar det?
Här får du en grundläggande introduktion.
En digital ”valuta”
En kryptovaluta är en digital tillgång som använder kryptografi för att säkra transaktioner och kontrollera skapandet av nya enheter. Till skillnad från traditionella valutor som svenska kronor eller euro, existerar kryptovalutor enbart digitalt och ges inte ut eller garanteras av någon centralbank.
Även om de ofta kallas ”valutor”, betraktar Europeiska centralbanken (ECB) inte kryptovalutor som faktiska valutor. Enligt ECB är kryptotillgångar inte pengar eftersom de varken är stabila i värde, allmänt accepterade som betalningsmedel eller reglerade på ett sätt som skyddar konsumenter. De beskrivs istället som spekulativa tillgångar med hög risk.
Det mest kända exemplet är Bitcoin, men det finns tusentals andra kryptotillgångar – såsom Ethereum, Solana och Ripple – som används för olika syften, bland annat investering, betalning, spel och decentraliserad finans (DeFi).
Så fungerar det
Kryptovalutor bygger på en teknik som kallas blockkedja (blockchain). Det är ett slags distribuerat register där alla transaktioner sparas. Ingen central aktör har kontroll – nätverket är decentraliserat och bygger på tusentals datorer världen över.
När någon skickar kryptovaluta, verifieras transaktionen av nätverket och läggs till i blockkedjan. Det gör det nästan omöjligt att manipulera.
Varför finns kryptovalutor?
Kryptovalutor skapades som ett alternativ till traditionella pengar och banksystem. Grundidéerna är:
- Frihet från banker och myndigheter
- Låg eller ingen transaktionskostnad
- Gränslösa betalningar
- Möjlighet till anonymitet
Bitcoin lanserades 2009 som reaktion på finanskrisen, med syftet att skapa ett fritt, öppet och transparent pengasystem.
Vanliga kryptovalutor
Här är några exempel på populära kryptovalutor:
- Bitcoin (BTC) – Den första och största kryptovalutan.
- Ethereum (ETH) – Bygger smarta kontrakt och decentraliserade appar.
- Solana (SOL) – Snabb och billig blockkedja med växande ekosystem.
- Ripple (XRP) – Inriktad på snabba internationella betalningar.
Vad kan man använda kryptovalutor till?
- Investering eller spekulation – Många köper och säljer för att försöka gå med vinst.
- Betalningar – Vissa butiker och tjänster accepterar kryptovaluta.
- DeFi – Decentraliserad finans, där du kan låna, spara eller byta tillgångar utan banker.
- NFT:er och spel – Många spel och samlarobjekt använder kryptoteknik.
Risker och fördelar
Fördelar:
- Du äger dina pengar utan mellanhänder
- Öppet dygnet runt
- Snabb teknisk utveckling
- Stor avkastningspotential
Risker:
- Hög volatilitet – värdet kan svänga kraftigt
- Risk för bedrägerier eller tekniska fel
- Reglering kan förändras snabbt
- Du ansvarar själv för säkerheten
Hur köper man kryptovaluta?
Du kan köpa kryptovaluta via så kallade kryptobörser, t.ex.:
- Coinmotion
- Binance
- Coinbase
- Kraken
- Safello
Du öppnar ett konto, verifierar din identitet och sätter in pengar. Därefter kan du köpa valfri kryptovaluta och lagra den i en wallet (plånbok).
Är kryptovalutor framtiden?
Det är svårt att säga. Vissa tror att kryptovalutor kommer ersätta traditionella betalningssystem. Andra ser det som ett spekulativt tillgångsslag.
Men oavsett framtiden är det tydligt att kryptovalutor och blockkedjeteknik har börjat påverka hur vi tänker kring pengar, makt och kontroll.
Intresserad av att lära dig mer om kryptovalutor?
- Läs Coinmotions matnyttiga artikel om ämnet
- Läs mer om bitcoin från den officiella källan
- Mer info om ethereum-projektet
